MsLouisiana

Ännu en lugn dag på jobbet och jag fördriver tid vid min "älskade" blogg.
Fast egentligen vill ajg inte befinna mig på jobbet idag.
Min älskade ögonsten blir nämligen 2 år idag, och helst hade jag velat spendera hela min dag med henne. Träna, Mysa, Busa och äta gott.
Men iställe sitter jag på jobbet och hon är hemma och driver mamma till vansinne! (skämt åsido)

2 hela år?
Mamma mia, De känns som att de var så nyligt som jag klockan 7 på morgonen halvsprang över till Monica och vovvarna, Tog upp min nya bästa vän i famnen och kramade om henne, Med henne i knät skrev på köpeavtalet.
Och sedan lindade in henne i jackan och tog med henne hem, lät henne känna vinter kylan i nosen och vistas bland dem första gångerna utomhus. Jag var lyckligast i världen.  Och spenderade första veckan med min valp med full uppmärksamhet, för att sedan 2 eller 3 veckor senare lämna henne och åka tillbak till grans. Jag minns varje buss resa så väl, med tårar svidande bakom ögonlocken. Jag ville inte lämna min älskade ögonsten, MIN iana!

Eller den gången då jag bestämde mig för vilken valp i kullen jag skulle ha, också lite av ett fantasiskt minne.
Jag var hemma hos Monica och valparna som alltid på helgera. Vi öppnade upp kompostgallret och skulle låta dem undersöka i vardagsrummet. Men vips så gick alla valparna och sov utom, lilla pixsöga/pirayan som hon då kallades. Nej iställe staplade hon fram på mycket istadiga ben fram till mig och kröp upp i mitt knä där hon sedan lade sig till rätta och somnade. De var aldrig ajg som valde, Iana valde mig.

Kommer hellre aldrig glömma lyckan när iana blev 5 månader och fick för första gången flytta hem till mig i lägenheten. Mamma och Pappa kom ner med henne en helg och att se lyckan i ianas ögon när hon "upptäckte" vars de var jag hade hållit hus alla veckodagar och vars jag åkt när jag satte mig på bussen varje söndag. Och när hon första gången fick vara med mig i skolan. Hon stormnjöt, av alla uppmärksamhet, folk, djur och bus. Och lektionerna spenderade hon liggandes och sovande i min famn.

Ja minnerna med detta underbara energiknytte är många. Hon är endast 2 år gammal och har redan plcoat sitt första cert, och många har vi kvar att snyta åt oss. Förhoppningsvis ska vi även ut på lydnadstävlinagrna inom en snar framtid också. Och agilityn väntar så fort Platta tunneln sitter och mattes handling fungerar. Ja planerna är många, men vi tar de i lugn takt, vi har många år tillsammans kvar.

Dagen till ära tänker jag skicka in kennelnamnsanökan idag, Och så fort de är godkänt och stunden passar in så kommer iana även bli mamma, och ännu fler valpägare ska få uppleva energiknytten.

Nu kallar jobbet, hade toppen. Pussting